147.



Jag skulle aldrig lämna den här platsen om det var möjligt. Och jag är rädd att bli hemdragen till Sverige igen, för jag älskar verkligen Santa Barbara. Visst finns det saker jag saknar där hemma, som människor och min 140-säng och ett rent hem. Visst saknar jag höstlöven lite grand, men inte kylan. Och jag kommer inte på så mycket mer vad jag saknar förutom människor och gott lösgodis. Annars är allt här så underbart. Kläderna är billigare, skorna är billigare, maten är inte bättre men man kan faktiskt ta sig i akt och laga bättre mat. Dem är dock lite för stränga med vissa lagar här tycker jag, men jag är faktiskt i Amerika och här är de antingen super och ickesuper, så vi får följa reglerna. Folk som blivit tagna av att ha pissat i buskarna har fått lega i häktet en natt och fått en stor summa böter, andra har bara fått böter och vissa har blivit tagna med alkohol i handen och därför fått domstol, böter och tvång att vara med på en kurs om alkohol som kostar multum. Det är så det är här borta. Tur att jag är laglig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL:

Kommentar:

Trackback