Halloween har firats och är fortfarande idag, vad som händer ikväll är frågan. Kanske blir det en runda på State street för att se vad som sker. Små barn springer omkring idag till affärer och övriga och busar eller godisar främst godisar.

I helgen har vi lite äldre firat Halloween, men vi har ändå tagit det väldigt lugnt. Fredagen började med skola och slutade med att klä ut sig och sminkas till karaktärer i alla dessa olika kategorier. Jag sminkade Anna till en mörk dödsängel med världens snyggaste lösögonfransar. Sofia sminkade jag till en mörk Cupid med också här snygga lösögonfransar. Sedan sminkade jag även mig själv, fast till en krambjörn med rosa ögonbryn och diamant lösögonfransar. Om det finns någon trevlig bild får ni se den lite senare. Efter detta fix tog vi fötterna och vandrade till La Brezza och körde en förfest för att sedan vandra vidare till San Pascal vart nästan alla man känner här var. Kvällen blev lång och kul hade vi. Jag delade ut kramar den krambjörn jag var och tappade mina tofflor i trappan och fick klättra i buskar för att hitta dessa svarta saker som inte är speciellt behagliga, men värt att inte gå i glassplitter. Efter en trevlig fest slutade vi med en efterfest på La Brezza och de gamla vanliga gänget. Att livet leker det är verkligen ingen fråga om det.

Men snick snack om detta och vidare till den lite allvarligare delen av livet; mot skolan.

Det är som att vakna upp i Sverige och inte förstå att man befinner sig i USA. Det ligger ett lager av kyla i rummet och i köket likadant. Tårna blir blå av att ha vant sig med värmen och halsduken åker på. Fast sedan kommer jag på att det kanske inte alls är som i Sverige för jag går in på yr.no och ser att det är 6 grader på dagen hemma medan det faktiskt är 19 grader här på morgonen. Så halsduken åker av igen och klackarna på för att ta skoldagen och de andra fina sakerna som är planerade idag.

Hej från lilla Big Brother huset eller som vi kallar det Brinkerhoff Mansion.
Här händer det hyss och grejer. Mycket skola men mycket roligheter också. Vi har råkat ut för hyss från grabbarnas sida där de har tagit vår nyckel (från vårt lilla gömställe) och gått in i rummet och gömt våra datorer och även tagit fram en bh och våra matchande sovboxers och lagt fint på sängen. Det var lite roligt faktiskt eftersom vi känner dem och vi ska självklart ge igen.
Inte nog med det har vi eller vi en person råkat ut för lite läskigheter där det är en snubbe inblandad som har gått in i vårt rum på natten när vi har sovit. Så här gick han in i vårt rum och satt sig på en säng och försökte väcka henne och prata. Jag förstår att hon är äcklad, jag är till och med äcklad. Om det händer en gång till så anmäler jag. Men nu låser vi dörren.

Snart är det även Halloween här i staterna, även för er därhemma. Det är inte klokt hur folk är inför Halloween här. Vi skulle köpa ett par strumpbyxor och i maskeradbutikerna är det fullproppat med människor. Det står till och med vakter där som måste kolla igenom väskorna och ibland måste man lämna dem vid dörren.
Saker är verkligen annorlunda här i staterna and we like it. Självklart finns det saker jag tycker mindre om här också. Men nog om detta. Lev livet och njut!

Jag skulle aldrig lämna den här platsen om det var möjligt. Och jag är rädd att bli hemdragen till Sverige igen, för jag älskar verkligen Santa Barbara. Visst finns det saker jag saknar där hemma, som människor och min 140-säng och ett rent hem. Visst saknar jag höstlöven lite grand, men inte kylan. Och jag kommer inte på så mycket mer vad jag saknar förutom människor och gott lösgodis. Annars är allt här så underbart. Kläderna är billigare, skorna är billigare, maten är inte bättre men man kan faktiskt ta sig i akt och laga bättre mat. Dem är dock lite för stränga med vissa lagar här tycker jag, men jag är faktiskt i Amerika och här är de antingen super och ickesuper, så vi får följa reglerna. Folk som blivit tagna av att ha pissat i buskarna har fått lega i häktet en natt och fått en stor summa böter, andra har bara fått böter och vissa har blivit tagna med alkohol i handen och därför fått domstol, böter och tvång att vara med på en kurs om alkohol som kostar multum. Det är så det är här borta. Tur att jag är laglig.

Nu kom svaret att det inte är mig det är fel på, det är duschen. Handtagen och vridknapparna leder ström och ger oss elektriska stötar. Farligt, farligt, men vad gör det vi får helt enkelt ställa oss utomhus imorgon när det ska komma storm och regn och duscha. Vi tager vad vi haver.

Nu inkommer första helgen där jag inte har en hög med läxor, vad skönt det känns. Om det inte kommer en hög från engelskan imorgon. Helgen ska tillbringas att kurera sig och ta det lugnt med fina människor. Inget IV (Isla Vista) för mig och bara film och godsaker är planerat. Sådant behövs det med efter alla resor.

- Om du fick välja vad du ville, vart skulle du åka då?
- Santa Barbara. Jag vill vara här.

Den konversationen visar verkligen hur vi känner här.

Sedan sist har jag hunnit vara på sjukhuset, blivit bandagerad och levt rövare.
Vi har firat Therese som fyllt 19, med en dundrans partaj med pinjata och tacos.
Jag har fått min första progress raport och ligger på A i allt jag fått ett papper i.
Jag har badat med sälar idag och är tillbaka på min bräda trotts att jag inte fick hoppa upp på den förrän torsdags för min lärare. Jag vill inte ha någon absent och surfa är så kul. Fast idag paddlade vi bara runt bland sälar.
Jag har även ja vad har jag mer gjort, shoppat, sovit och jag helt enkelt trivts så bra här så det är galet.
Jag har även hunnit lämna in flera uppsatser och ska nu återgå till en annan uppsats.

Vi var iväg till Ventura och gick runt på ett stort mall med massa butiker där det är billigare kläder trotts märken. Det sjönk ner en hel del kläder i mina kassar och tre par skor, trotts denna hög av nya prylar säger kontot nästan bara minus två tusen kronor. För den mängden är det inte speciellt mycket tror jag. Ett par Reebook runtone, två par Converse, en klänning, ett par leggins, ett vanligt vitt linne, en kjol, en skinnväst, en Tommy Hilfigher tröja och ett par Adidas shorts.

Efter shoppingturen tog vi taxi till bussen som dock hade åkt och vi missade den med fem minuter, alltså den gick en halvtimme för tidigt. Vi som snällt stod där ute och väntade och sedan kommer en vakt och ber oss att komma in i vänthallen för att det inte är säkert att stå där ute. Lydiga flickor går vi in och väntar och sedan får vi veta detta att bussen har åkt. Vi hade två alternativ, vänta till nästa buss och få gå ute och gå på gatorna i några timmar för att dem skulle stänga vänthallen (fortfarande farligt att gå ute). Andra alternativet var att ta och byta in biljetterna till tågbiljetter istället, vi valde det senaste alternativet, även om det var några dollar dyrare. Bättre dyrt än farligt.

Dock var denna karl som satt vid tågluckan en av de segaste männen jag någonsin har stött på, en stressad Sara blev inte glad när han inte förstod att Therese nummer var Therese nummer, eller när han var tvungen att skriva allas namn med ett finger på tangentbordet, segaste mannen i världshistorien. Tur var hann vi med tåget och kom hem till slut. Lyckliga och glada gick vi hem med en hel del nytt och lekte med ägg och kylskåpspoesi.

Jag HATAR dessa husdjur vi har; loppor.
Jag fullkomligt hatar dem, det är det vidrigaste jag varit med om och de skapar en sådan vrede inuti mig att det är svårt att kontrollera min ilska. Inte nog med alla dessa loppbett, de flesta har istället för att vara super irriterande och panik kliandes så har de övergått till vita ärr. Fint här sitter jag med fötterna fulla av vita ärr och röda bett. Jag önskar jag fick bo i ett loppfritt hem, men man kan inte få allt här i livet.
Så jag ser istället fram emot att Annas kompis kommer om någon vecka med en stor fet svenskt lösgodis påse till mig.
Jag ser fram emot lördag då vi ska till ett outlet och shoppa galet.
Jag ser fram emot Thess födelsedag.
Jag ser fram emot LA.
Och jag ler åt hur underbart det är i Santa Barbara, hur svårt det skulle vara att flytta härifrån om det inte vore för att mina vänner befinner sig i Sverige.

Idag är det Labor day här, vilket betyder att skolan och nästan allt är stängt. Skönt, en långhelg.

Igår var en dag vi inte riktigt var beredda på. Det kom en kille till vårt hus och gick runt, han skulle möta sin kompis där men han var inte hemma. Efter en stund bjöd han då ut mig, Anna och Sofia på en kaffe eller icetea. Det var en trevlig liten upplevelse. Efter denna lilla icetea och kaffe gick vi ned till harbor och pieren och hyrde en cykel där fyra kunde trampa, vi cyklade runt där och jag levde personlig ringklocka och Sofia och den här killen levde styrmän. Inte nog med detta betalade han hela faderullan, på riktigt gentleman vis.

En fyrtrubbeldejt eller vad han nu sa att det blev. Med puss på kinden när han lämnade oss hemma i vårt lopphus. Under tiden har vår landlord bombat vårt rum igen för att ta bort dessa äckliga loppor som hoppar runt.



Sofia och Anna på ett litet mysigt café.



Caffelatte?



>Grabben och Sofia i fram på cykeln.



Cyckelkaos.



Konst ute vid havet.



Visst har vi det vackert här?

Idag är en dag av äcklande. Jag känner mig väldigt äcklig och är äcklad av huset.

Jag har råkat ut för loppor. Nu klias det överallt för att jag är rädd för dem och tänker på det hela tiden. Och när jag säger att jag har råkat ut för loppor, antar jag att det är flera som ser en bild utav mig med hoppande svarta figurer som att jag vore en katt. Det är inte direkt så. Lopporna lever i golvet, eller på katten och har sökt sig till mina fötter som går på marken. De har alltså bitit mig och detta har gett utslag och bett. För att klarlägga, de bor alltså inte på mig, de har bara hoppat på mig i förbifarten och bitit mig. Förstår ni hur äcklad jag känner mig?

Mot detta ska jag helt enkelt ta allergimedicin och smörja in mig i en speciell kräm.
För att få bort dessa loppor i huset ska vi tvätta alla kläder och spraya huset i en spray. Sedan bör det även saneras katter och skaffa lopphalsband, men det verkar inte landlorden vilja göra. Just nu skulle jag vilja flytta från denna hemska upplevelse, till en fräsch lägenhet.

Men det är en upplevelse att bli biten av loppor. Fy tusan vad äckligt!
Iväg och införskaffa medicinerna helt enkelt.

Här är mitt slutgiltiga schema. Engelskan är kvar där den är, foton är kvar där den är och PD klassen är också kvar, men den håller bara på någon vecka. Det som är ändrat är att typografin är helt bortagen och istället ligger det en psykologi lektion på onsdagar. Sedan har jag även ändrat till att jag har surfing på tisdagar och torsdagar. Helt amazing.

Idag har det varit simprov genom att simma hundra meter, här tänker ni nog det är väll inte nå svårt, men det ska crawlas inte simma normalt utan upp med armar och sprattla med benen. Det gick väldigt bra trotts att jag aldrig förr har simmat på detta sätt. Vi kom in i klassen och nu i helgen ska vi gå och handla våtdräkt och vänta på att vi verkligen får hoppa i havet och ta vågorna så gott jag kan. Lycka! En av dessa drömmar blir uppfyllda.

First day of school!
Har haft första riktiga lektionen idag, vilket var engelska 70. Jag började klockan åtta på morgonen, var på plats tjugo över sju och satt utanför till halv sedan tog jag mig en plats nära tavlan eftersom de har svarta tavlor som man bor använda krita på. Instruktören gick igenom lite regler, gav oss syllabus, som är en plan av vad kursen innehåller. Även andra papper och lite övrig information fick vi ta del av. Sedan kom vi till den jobbiga delen, att göra ett nytt assessment test som skulle visa om vi har hamnat rätt, det gick verkligen inte bra idag, satt mest och hostade.
Tack för hostmedicinen säger jag nu, nu ska hostan bort.

Jag var ensam svensk och det känns bra, nu får jag prata engelska.

Första lektionen och vi har redan fått läxa, som jag dock redan har gjort klart, men jag ska nog gå igenom det imorgon också utifall jag har gjort något fel. Det ska in på onsdag nämligen.

Klockan 15.30 börjar nästa lektion som är engelska 100 och jag slutar 17.50 och då är det en tidig kväll i mitt schema. Här är det dock några svenskar i kursen, men det överlever jag. Det är helt enkelt bara att göra sig redo för nästa klass. Ska bli riktigt intressant och jag hoppas att det inte blir något prov denna gång.

Det här är mitt blivande schema. Kursen som är svart är en kurs som håller på från den andra september till den 30 september, så den är nog inte så jobbig. Tyvärr är det många kvällskurser och jag ska även försöka få in Glee Club och något mer. Vi får se hur det blir, hoppas verkligen det löser sig med schemat så allt kommer in.

Update: Där det står END 100 ska det stå ENG 100.

Den här summerar en kväll i La Brezza med tjejer, ost, kex och vin. Det är sådant som gör livet värt att överskridas. Jag har mött väldigt många härliga människor, de flesta är svenskar, men visst har jag lyckats träffa några amerikaner, fransmän, norrmän, danskar, tyskar, italienare, ni förstår vinken, en hel salig blandning.

Det är verkligen toppen här i Santa Barbara och ja jag vet lillasyster att jag är dålig på att skriva inlägg, det finns så mycket att leva här att man inte hinner, men nu börjar skolan och rutiner ska knyta ihop dagarna så det blir bättre.

Jag avslutar inlägget med att säga att jag saknar er där hemma något ofantligt, vissa stunder mer än andra och det är svårt att komma på att "det här måste jag berätta för den personen" och så förstår inte den för det är en helt annan tidsskillnad och nästan ett helt varv runt jorden känns det som. Men verkligen, ni skulle älska det här stället.

Jag har fått uppleva de berömda muggarna och de berömda ölspelen som beerpong och chandeliere. Vi har även varit ute på klubbar och pubar. Upplevt Santa Barbara nattetid och dagtid. Jag fullkomligt älskar Santa Barbara, California och USA.







Dessa bilder är från chandeliere-spelet.

Jag tar och bjuder er på en liten bildbomb från stränderna. Ni skulle vara här, det är hur härligt som helst. Vädret är galet fint och det är varmt, havet är dock svinkallt, eller så är det jag som är en väldigt badkruka. Förutom att ligga på stranden så är det mest utgång eller hemmagång med beerpong och chandeliere.









Visst ser det bra ut?

- Senapen smakar nästan ingenting.

- Jag skulle kunna leva på bara pasta eller något annat billigt om jag fick köpa vad som helst hela tiden.

- Jag lever livet.

Idag har det varit shoppingdag alá grande. Lite smycken och en tröja från Forever 21, underkläder från Victoria Secret, sminktillbehör från Sephora och lite inredning från något jag inte alls har någon aning om vad det heter.
Men vart har de de mindre storlekarna? Hittar S men vart är XS eller XXS? Fanns inte ens på H&M.

Jag har även flyttat in i mitt nya rum, som är lite större, rymligare och fräschare. Nymålat och nystädat, underbart. Möblerna som garderober och byråer är rätt gamla och halvdana, men det duger. Jag har en säng och min alldeles egna underbara Tudde. När familjen kommer ska jag be att få mitt Täcke och egna lakan som är mycket mer jag.

Jag får helt enkelt plocka fram resten av prylarna så att jag kommer i ordning.